Birgittas sista veckorubrik för april är djur
Djur betyder mycket för mig!
Så pass mycket att det är svårt att sätta ord på den känslan.
Jag kan bara konstatera att utan djur i min närhet så skulle livet kännas
väldigt fattigt.
Att få vara nära dem på det sätt som jag (och Uffe) vill och får vara,
är en ynnest, en rikedom på många olika sätt.
Vi känner att vi har husdjur, även om de är vilda
Vi är angelägna om att de inte ska bli tama
Vilda djur ska vara vilda.
Vi vet att de kommer hit för att de får mat under den tid
som tillgången är som minst i skogen, från oktober ända in i maj
Vi vet också att de känner sig trygga här.
Under sommaren sover de ofta i trädgården, ligger bland alla lupiner nattetid.
När morgonen kommer försvinner de igen.
Jag har ingen större skillnad på vem och vad
Ingen särskild favorit bland alla djur
De är på sätt och vis
favoriter, allihop
Alla har sitt berättigande
(fastän jag allvarligt
har funderat på fästingarnas
och mördarsniglarnas)
Så länge jag kan minnas har det funnits djur i min omedelbara närhet.
Som barn och också som vuxen har jag haft katt (er). Det är först nu
som ingen katt finns i mitt liv, självvalt p.g.a. att husdjur kräver tid och den
tiden har inte funnits här sedan vi började med cafeét och tillhörande rörelser.
De allra sista som fanns var Atlas, Jutta och Blixtungen.
Jag saknar dem ännu
Jag har vuxit upp med två schäferhundar i min närhet, Tella och Ami, hundar
jag inte glömmer så länge jag lever.
Labradorerna Emma och Herbert finns för alltid kvar i mitt hjärta.
Emmas valpar...
Familjens hundar i många år.
Barnen hade marsvin, dansmöss, undulater, vandrande pinnar, eremitkräftor, fiskar, ödlor...
Jag glömmer säkert någon nu.
En kråka fanns ett tag, korpen Allan Valdemar....
Sköldpaddan Viktor..
De var många
Ett tag fanns det bin också. Sju kupor med allt vad det innebar.
En rolig sysselsättning
som gav god honung och en hel del upplevelser som kräver sitt eget inlägg.
Drygt tjugo får fanns också i familjens hägn. Det var en härlig tid.
![]()
Jag måste avsluta
Annars kan jag prata hur länge som helst om djur och de minnen som uppstår.
Till sist:
Ett måste har jag varje vår
Om det finns möjlighet så vill jag lyssna på ejderfåglarnas mjuka lockande aouu, aouu, aouu...
Musik i mina öron som går raka vägen in i själen och tårar mina ögon.
Det är så fint att det inte går att beskriva
Ungefär som Ronja Rövardotters vårskrik
![]()
De andra som deltar i veckans tema Djur, finns noterade i bloggens högerkolumn.
Läs gärna vad de också skriver om djur.
Tack Birgitta för april månads rubriker!
Det är alltid lika spännande att försöka få till
ett inlägg på en rubrik som någon annan har satt.
Nu blir det ett längre sommaruppehåll vad gäller temarubrikerna.
I september lär allt sätta fart igen och vem som då är med får vi se då!
Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska
 |
| En av många ekorrar här hos oss |
Djur betyder mycket för mig!
Så pass mycket att det är svårt att sätta ord på den känslan.
Jag kan bara konstatera att utan djur i min närhet så skulle livet kännas
väldigt fattigt.
Att få vara nära dem på det sätt som jag (och Uffe) vill och får vara,
är en ynnest, en rikedom på många olika sätt.
 |
| Tajgersson |
Vi känner att vi har husdjur, även om de är vilda
Vi är angelägna om att de inte ska bli tama
Vilda djur ska vara vilda.
Vi vet att de kommer hit för att de får mat under den tid
som tillgången är som minst i skogen, från oktober ända in i maj
Vi vet också att de känner sig trygga här.
Under sommaren sover de ofta i trädgården, ligger bland alla lupiner nattetid.
När morgonen kommer försvinner de igen.
 | |
| En pilfink tittar in genom rutan |
 |
| Fru Bofink |
Jag har ingen större skillnad på vem och vad
Ingen särskild favorit bland alla djur
De är på sätt och vis
favoriter, allihop
Alla har sitt berättigande
(fastän jag allvarligt
har funderat på fästingarnas
och mördarsniglarnas)
 |
| Herr Bofink |
Så länge jag kan minnas har det funnits djur i min omedelbara närhet.
Som barn och också som vuxen har jag haft katt (er). Det är först nu
som ingen katt finns i mitt liv, självvalt p.g.a. att husdjur kräver tid och den
tiden har inte funnits här sedan vi började med cafeét och tillhörande rörelser.
De allra sista som fanns var Atlas, Jutta och Blixtungen.
Jag saknar dem ännu
Jag har vuxit upp med två schäferhundar i min närhet, Tella och Ami, hundar
jag inte glömmer så länge jag lever.
Labradorerna Emma och Herbert finns för alltid kvar i mitt hjärta.
Emmas valpar...
Familjens hundar i många år.
Barnen hade marsvin, dansmöss, undulater, vandrande pinnar, eremitkräftor, fiskar, ödlor...
Jag glömmer säkert någon nu.
En kråka fanns ett tag, korpen Allan Valdemar....
Sköldpaddan Viktor..
De var många
Ett tag fanns det bin också. Sju kupor med allt vad det innebar.
En rolig sysselsättning
som gav god honung och en hel del upplevelser som kräver sitt eget inlägg.
Drygt tjugo får fanns också i familjens hägn. Det var en härlig tid.
Jag måste avsluta
Annars kan jag prata hur länge som helst om djur och de minnen som uppstår.
Till sist:
Ett måste har jag varje vår
Om det finns möjlighet så vill jag lyssna på ejderfåglarnas mjuka lockande aouu, aouu, aouu...
Musik i mina öron som går raka vägen in i själen och tårar mina ögon.
Det är så fint att det inte går att beskriva
Ungefär som Ronja Rövardotters vårskrik
De andra som deltar i veckans tema Djur, finns noterade i bloggens högerkolumn.
Läs gärna vad de också skriver om djur.
Tack Birgitta för april månads rubriker!
Det är alltid lika spännande att försöka få till
ett inlägg på en rubrik som någon annan har satt.
Nu blir det ett längre sommaruppehåll vad gäller temarubrikerna.
I september lär allt sätta fart igen och vem som då är med får vi se då!
Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska
