Uffe läser mängder av tidningar på webben från när och fjärran på olika språk och
ibland frustar han till lite mera än ibland där han sitter vid sin dator.
Det visar sig att hans älskade silvertoffée-karameller inte alls tillverkas i Finland
som han så stolt har trott och påstått förut.
Det står förvisso Fazer på påsarna men det är i Holland de tillverkas.
Så var det det där med mumin-muggarna,
de som är Finland bara i sig själva
De tillverkas i Thailand nu för tiden,
bara så ni vet.
Tillverkas billigt och säljs dyrt.
Hackmans produkter är inte heller
hemma-tillverkade längre...
Många av våra välkända produkter tillverkas inte alls i Finland längre,
utan i Polen, Tjeckien, Estland,
Lettland, Slovakien, Sverige, Holland, Italien och så vidare.
Det gäller att läsa på innehållsförteckningen och tillverkningsland.
Har man ingen skillnad så gör det förstås ingenting, men vill man veta att man t.ex.
äter åländskt, finländskt eller svenskt ( närproducerat) ska man hålla ögonen vidöppna.
Vi brukar inte köpa souvenirer åt våra nära och kära när vi är på resa men i år hittade
vi några trevliga saker på Madeira, som man kan använda i vardagen.
Malaysia stod som tillverkare för Portugals del.
Det är kanske bara att acceptera att allt är förändrat, att mycket är något annat än vad
det ser ut för att vara.
Jag kan förstå att det är det billigaste och mest förmånliga tillverkningssättet som gäller
för många stora affärskoncerner.
Givetvis har vi känt till detta länge redan.
När vi var i Rothenburg i Tyskland för flera år sedan hittade vi stället som säljer
souvenirer till olika länder i Europa.
Vi kände igen vissa saker som man säljer som sitt eget
hemlands typiska souvenir.
Tuppen som man hittar på Kanarieöarna, på Madeira, i Portugal och i Grekland är egentligen tysk.
Eller kanske den inte ens är det? Den kanske är kinesisk eller ....
Personligen vill jag helst handla det genuina både här hemma och på andra ställen i världen,
men men...man bedrar sig väldigt lätt.
Vi måste vara rädda om det ursprungliga som vi har, lyfta fram det på rätt sätt.
Vi ska vara stolta över våra genuina produkter, hantverk och liknande.
Jag läste en mycket intressant bok när vi var på Madeira senast.
En italiensk författare, Roberto Saviano från Neapel-området gav ut boken
Gomorraår 2006.
Den handlar om Camorran, maffian i Neapel.
Den är berättad utifrån Robertos egna erfarenheter.
Klickar du på det markerade namnet, kan du läsa en tidningsartikel om Roberto Saviano som säger mycket mera.
Med sin vespa-scooter reste han runt i Neapel-området och samlade information,
som han sedan använde till att skriva boken med.
Boken är skriven i både faktaform och berättarform.
En stor del av innehållet baseras på intervjuer av människor som Saviano träffat, som på ett eller annat vis arbetar för camorran, men mycket bygger också på hans egna erfarenheter.
Jag hade dessförinnan läst minst tjugo olika böcker, varav flera deckare, men den här boken
som handlar om verkligheten fick alla deckarböcker att blekna i jämförelse.
Verkligheten är mycket värre.
Han är ordrik, denne Roberto Saviano och trots allt det hemska
som han berättar om finns humorn med på ett hörn lite nu och då.
Det är väl så man överlever rent själsligt många gånger.
Utan humor och sarkasm skulle människan gå under i en verklighet som är
så grym att det inte går att beskriva.
Jodå, Roberto Saviano kan beskriva den på ett ypperligt sätt.
Pengar är verkligen makt...
Läs boken, pö om pö. Så måste åtminstone jag göra, blödig som jag är.
Men jag MÅSTE läsa den, jag kunde inte lägga den ifrån mig
Jag levde med den i dagar, kunde inte låta bli att tänka på innehållet
Den lever inom mig än
Efter bokens utgivning
(den har sålts i ca 2 miljoner exemplar i Italien
och översatts och publicerats i flera än femtio länder,
den har också filmatiserats)
har Roberto Saviano befunnit sig under dödshot från Camorran
och lever sedan dess gömd med polisskydd dygnet runt.
Något som uppmärksammats av sex Nobelpristagare i litteratur,
vilka gjort ett gemensamt uttalande till stöd för Saviano
och rätten till yttrandefrihet som sådan.
Jag är övertygad om att Camorran inte bryr sig ett skvatt om detta.
Nej, jag påstår inte alls att vi är som Camorran.
Givetvis inte.
Det är en annan ekonomi som styr valet av produkttillverkare
i våra länder.
Jag kom bara ihåg att jag läste den här boken som handlar om oärlighet
vad gäller klädesmärken, försäljning, svarta pengar, narkotikahandel,
arbetskraft som kan likställas med slavhandel och liknande som försiggår
i hela Europa och en stor del av övriga världen.
En bok som behöver läsas för att man ska förstå mera
Den öppnar ögonen!
Så här blev det idag!
Och jag som bara tänkte berätta att vi har tagit steget in i april,
att månaden kallas Gräsmånad enligt 1911 års almanacka
Så kan det bli när "pennan" får fart
Copyright: Karin Eklund, Pettas ekologiska
